Septembersolen sken behagligt när greve Gustaf Ridderstolpe (bilden) kom ut på trappan för att välkomnade 17 västmanländska journalistseniorer till Fiholms slott den 8 september 2021.
Gården har anor sedan 1300-talet då biskopen i Västerås hade det som lantgård. I mitten av 1700-talet kom den i familjen Ridderstolpes ägo och blev fideikommiss. Idag moderniserat till ett fideikommissaktiebolag.
– Det är som vilket bolag som helst, hävdade Gustaf Ridderstolpe, som äger bolaget tillsammans med en släkting.
Och så kan det kanske vara rent juridiskt men onekligen är det något speciellt med att äga och förvalta en egendom, där det i nästan varje rum finns spår av den svenska historien. I hallen en ringränningslans från Gustav III:s kröning, i salongen en Sergel-staty av den förste greven Ridderstolpe på Fiholm, på övervåningen en etruskisk sarkofag omgjord till badkar. Med mera, med mera.
Det är många kända adelsnamn som nämns när Gustaf Ridderstolpe berättar om husets historia. Kusingiften är vanliga och band knyts mellan släkter och gårdar.
– Den svenska adeln var något av ett klansamhälle, menade Gustaf Ridderstolpe.
Idag är den grevliga glansen inte lika stark. Att hålla i gång en gård och ett företag som Fiholm med skog, åkermark, fastigheter och uthyrningsverksamhet innebär mycket och hårt arbete. Så frågan är om det är en ynnest eller en börda att vara greve på Fiholm.
– Både och, det centrala är gårdens bevarande, löd svaret.
LENA HÖRNGREN
Greve Gustaf Ridderstolpe berättar om Fiholms historia för intresserade journalistseniorer.
